Karateläger i Göteborg

I helgen besökte jag Shotokan center i Göteborg för 5e året i rad. Det är alltid lika trevligt att se klubbens medlemmar med hög fokus jobba järnet. Vi körde tre pass där första passet var ett rent fightingpass med mycket sparring som uppvärmning och sedan en massa parövningar med inriktning mot teknik och fokus på kontroll vid olika hastigheter. Det andra passet var med fokus på förflyttningar och att hitta rätt tajming i enkla attacker.

Mental anspänning och övningar med powerband stod på menyn under det tredje och sista passet. En och samma attack skall utföras med samma känsla, teknik och kontroll oavsett hastighet och kraftinsats. Och så glad man blir när klubbens huvudinstruktör råkar sparka sin partner för hårt i huvudet när han kör på 100%. Det gick ju bra på 60% och 80%? Jag blir givetvis inte glad över att hans partner fick en hård spark i huvudet utan det som glädjer mig är att vi kommer till insikt med att detta är något vi måste jobba mer med. Att ha rätt mental anspänning är mycket viktigt i alla idrotter, inte minst precisionsidrotter.

Allt för många aktiva, oavsett idrott, tar i för mycket och spänner sig i stressade situationer och resultatet blir en för hård tackling, ett för hårt skott eller som i karatens fall en för hård träff som kan leda till varningar och diskvalifikation.

Träningen med powerband kan köras, som deltagarna också fick erfara, på flera olika belastningar och riktningar för olika syften. Roligast är det att se styrkor i det som de aktiva har tränat mycket på men också de svagheter de måste jobba mer på. Att använda powerbanden att ge extra skjuts istället för motstånd ger alltid förvånande blickar. Men snabbt märker den aktive att det är grymt svårt att stoppa upp den hastighet man får av bandet. Ju bättre vi blir på detta desto högre fart kan vi ha i våra ingångar och attacker utan att riskera vår egen balans och kontroll över situationen både i kata (rörelsemönster) och i fighting.

Jag önskar alla i klubben lycka till på framtida tävlingar och graderingar och så ses vi snart igen!

Workshop i prehab i Helsingborg

Den 31 mars var det dags för Helsingborgs karateklubb att köra en workshop i prehab – skadeförebyggande träning. Ca 40 stycken aktiva ungdomar och vuxna provade på olika övningar för att stabilisera och stärka hela kroppen. Under tre timmar fick de en grundlig genomgång av kroppens olika egenskaper och förmågor gällande muskelarbete, rörelser och principer kring prehabträning. Att hitta progression kring stödpunkter,  underlag och rörelseplan är A och O i prehabträning. Stabilitet och styrka ska utmanas till max. Efter genomgång av enskilda övningar kördes cirkelträning. Samtliga aktiva kunde här hitta styrkor och svagheter i olika moment  gällande rörlighet, stabilitet och styrka. Att göra saker man klarar är enkelt och bekvämt men att utföra saker som man inte klarar är en helt annan femma.

GenomgångLite teoretisk genomgång.

Varianter på press, drag, benböj, utfall, hopp, rotationer och kast kördes igenom i cirkelträningen. Alltså sju olika stationer innehållande nästan alla moment som går att uföra med kroppen. Eftersom alla invidider inte är på samma nivå och har olika fysiska förutsättningar måste det givetvis också ges utrymme för progression och variation. Är man lite kaxig när man ska göra armhävningar på en swissboll är det bara att lyfta ena benet från golvet och vips så är man inte så kaxig längre.

Prova olika övningarHär provas och testas olika övningar.

Avslutningsvis körde vi en genomgång av hur man kan öka sin arbetskapacitet på ett effektivt sätt. De allra tappraste körde en CrossFit inspirerad workout och kämpade hårt under 7 intensiva minuter som innehöll löpning, armhävningar och benböj.

Nu har Helsingborgs karateklubb fått en god grund att stå på och kan komma igång med sin prehab och fysträning på ett bra sätt. Uppföljning med steg 2 sker i juni. Då ska de få möjlighet att konstruera egna program, hitta nya övningar och anpassa dem till deras idrott och de krav den ställer på utövaren - allt för att kunna bli ännu effektivare och nå högre höjder.

Olympiska lyft på modet.

Varje vecka ser jag folk på gymmet som utför olympiska lyft – på ett helt tokigt sätt. Det är stora brister i teknik samt bristande förståelse för hur lyften ska utföras och vad som är syftet med övningen. Att ha fulländad teknik kräver tusentals lyft och år av träning och sådana krav är givetvis orimliga att ställa. Men att ha grundkunskaperna, förståelsen och verktygen för att, utan skaderisk, kunna träna och utvecklas i lyften är viktigt.

På CrossFit SM´s hemsida kan man ”lära sig” momentet ryck.  Jag tror att det bland annat är sådana här tips som är bidragande till att idrottare/motionärer och andra som vill göra olympiska lyft gör fel och skadar sig. Det är oehört svårt att endast genom bilder och ett par punkter bryta ner och förklara och framför allt lära ut hur en av idrottens mest komplicerade rörelser ska utföras.

Denna typ av utläringsförsök är onödiga. Alla som instruerar i CrossFit borde veta att olympiska lyft inte kan läras ut genom en kortfattad text och en bildserie som dessutom inte är särskilt detaljrik.

Jag menar inte att atleten på bilderna gör något fel. Men det är omöjligt för en individ som är ny på området att endast med hjälp av den knapphänta beskrivning (som verkar vända sig till nybörjare eftersom den är så grundläggande) att lära sig utföra ett ryck eller för den delen ”snatch balance” på ett korrekt sätt.

Utgivarna borde åtminståne uppmuntra läsaren till att ta kontakt med ett Crossfit-gym eller att delta vid någon workshop/utbildning inom området. Men det kanske bara är jag som inte litar på folks allmänna omdöme. Jag vet dock att många som sysslar med CrossFit har en vilja som är starkare än förståndet, både på gott och ont.

Länk till sidan: http://sm2011.crossfitnordic.se/technique-tips-snatch-989

Tester med Felix i Limhamn griffins

Amerikans fotboll ställer höga krav på utövarens fysik. Felixs uppgift i laget är att sprinta med och utan boll i olika riktningar. Kraven är explosivitet, agility och givetvis speluppfattning med mera. Det förekommer även närkamper i form av knuffar, balansbrytningar och tuffa tacklingar.

Den 17 augusti var det dags för Felix att köra tester med Musclelab. Efter uppvärming blev det teknikinlärning i ryck. För att kunna göra en första grundanalys utfördes powertester i vertikalhopp på ett och två ben. Felix fick även prova på att köra powerträning i bänkpress på 80kg  med Musclelabs feedbacksystem. I denna träning gäller det för utövaren att göra repetitioner på minst 90% av maximal power. Detta brukar gå bra i tre till fem repetitioner sedan avtar stretch shortening cycle (SSC) och nervsystemets funktion att rekrytera det antal motoriska enheter som krävs för att  muskeln ska kunna fortsätta arbeta med samma kapacitet. Kort sagt: man kroknar. Allt under 90% blir uthållighetsträning och då ökar genast antalet repetitioner i serien.  För att citera Felix: ”Man kanske inte kör så explosivt som man borde i sin träning!?”.

Denna förmåga går givetvis att träna upp, det gör du genom att köra på rätt belastning med rätt hastighet och med rätt utförande, i detta fallet: excentriskt – koncentrisk.

Belastningarna för två ben var 20, 40 och 60kg. Testerna på två ben utfördes främst för att kunna utvärdera Felixs utveckling efter den träningsperiod han nu befinner sig i. Tills vidare fortsätter han enligt Limhamn Griffins fysträningsupplägg och så kör vi nya tester om ca 10 veckor.

Felix vertikalhopp

Belastningarna för ett ben var 20 och 40kg. Att utföra tester på ett ben är alltid intressant och viktigt. Dels för att kunna mäta utveckling på ifrånskjut på ett ben i taget och dels för att kunna se skillnader på de båda sidorna, på olika belastningar. Skillnaderna kan bero på flera saker, exempelvis instabilitet, rörelseomfång, excentrisk och koncentrisk maxstyrka etc. Givetvis är också det tekniska utförandet viktigt. Det är inte ovanligt att tekniken för en rörelse är mer utvecklad på ena sidan än den andra. Därför sker tester i ett inledande skede i moment som är förhållandevis tekniskt enkla att utföra.

Idrottsspecifika mätningar med musclelab för karate.

Victor Bull, 16år, är en talangfull karateutövare som vunnit nästan samtliga tävlingar det senaste året. Till hösten väntar en ny värld som innebär en ökad satsning för Victor då han börjar på Malmö idrottsgymnasie (MIG).

I fredags var det dags för Victor att testa sin explosiva styrka i benen. Testen utfördes med musclelab power system och han testades i tre olika moment:
- Idrottsspecifik rörelse i form av ett horisontellt ifrånskjut med slag (koncentriskt).
- Vertikalhopp på två ben (excentriskt-koncentriskt).
- Vertikalhopp på ett ben i smithmaskin (excentriskt-koncentriskt).

Då Victor inte tränat styrketräning i någon större utsträckning genomfördes vertikalhopp på två ben utan yttre belastning och vertikalhopp på ett ben genomfördes på 5 och 10kg. Anledningen till att jag valde att ha en yttre belastning på enbenshoppen var att jag ville se om det fanns några skillnader på de olika benen och även vid olika belastningar. Vilket det också visade sig att göra.

Det viktigaste för Victor är att prestera bra i det idrottsspecifika testet, de andra två testerna är för att kunna utvärdera Victors träning efter nästa testtillfälle samt att, som jag nämnde tidigare, kunna se skillnader i prestation på två ben, ett ben och mellan de två olika sidorna/benen.

Mest intressant är att Victor var starkare i sin idrottsspecifika förflyttning med höger ben fram. För er som inte är invigda i stående kampsport så tävlar och tränar utövaren oftast med ett och samma ben fram (vänster ben fram om man är högerhänt och höger ben fram om man är vänsterhänt). Victor är högerhänt och har därför oftast vänsterben fram när han fightas där han utför attacker med både vänster och höger hand. I datan nedanför (de tre bästa resultaten på höger och vänster ben) kan man tydligt utläsa att Victor är mer explosiv då han har höger ben fram. Om vi jämför det bästa resultatet från båda sidor så förflyttar sig Victor 13cm längre på 0.14sek kortare tid med höger ben fram.

Victor test

Det som är markerat i rött är sträckan (D[cm]) och tiden för hela förflyttningen (t[s]).

Med vänsterben fram är Victor dock något startsnabbare (tpV[s] = tid till topphastighet) vilket bör utnyttjas vid kortare förflyttningar. I en reaktionssnabb idrott som karate är varje hundradel viktig för att ta poäng före motståndaren. Och när Victor täcker ett avstånd på över 1 meter på under 0.7 sekunder från en stillastående position (tester utfördes utan excentrisk rörelse innan den koncentriska) så gäller det verkligen för motståndaren en att ha bra reaktionsförmåga!

Det ska bli spännande att följa Victors träning och utveckling framöver.

Förebygg ACL-skador

Skador på främre korsbandet i knät (ACL-skador) är en vanligt förekommande knäskada inom idrott.  Utövare inom idrotter som exempelvis fotboll, handboll och basket tränar och tävlar med risken att skada eller slita av det främre korsbandet i knät. Många tror att dessa skador ofta förekommer i närkamper och hård kontakt med motståndaren. Men faktum är att icke-kontaktskador är vanligare än kontaktskador.

Oftast sker skador av ACL vid häftiga riktningsbyten där kroppen är på väg åt ett håll men foten är kvar i marken. Detta innebär att underbenet roteras och rör sig åt ett annat håll än överkroppen. Vilket i sin tur innebär att knäleden utsätts för onaturliga vinklar och även kraftiga vridmoment. Då slits korsbandet av.

De riskfaktorer som är inblandade vid icke-kontaktskador av ACL är bland annat:

  • Biomekanik och neuromuskulär koordination 
  • Anatomi
  • Hormoner
  • Yttre miljö

Faktorer som biomekanik och neuromuskulär koordination samt anatomi innebär fysiska faktorer hos utövaren exempel på detta är ledkapslars utformning, ledvinklar, muskelstyrka, balans, koordination och rörlighet. Inte bara i och runt omkring knäleden utan även i andra delar av kroppen som exempelvis höft och bål. De hormonella faktorerna gäller främst hos kvinnor där exempelvis kvinnans menstruation anses vara av betydelse. Exempel på  faktorer i den yttre miljön är underlag, skor och väderlek.

Hur tränar man inför en sådan här position? Hjälper otaliga timmar av benböj på två ben honom nu?

De faktorer som är intressant att påverka i detta fallet är givetvis de av fysisk karaktär.

Genom att utveckla och förbättra det centrala nervsystemet (CNS), öka properception och intermuskulär koordination kan många skador undvikas. Rörlighet och styrka i överkropp, bål och ben är en annan viktig komponent som måste utvecklas för att kroppen skall kunna häva rotationer och tippningar vid snabba ruscher med häftiga start och stopp. Att snabbt kunna omvandla excentriska fas till koncentrisk fas är även det väldigt viktigt för att röra sig i de riktningar och hastigheter som krävs av utövaren på planen.

Övningar av karaktären; olympiska lyft & styrkelyft på ett ben, plyometrisk träning, utfall i flera rörelseplan, stående bålövningar och träning för att utveckla styrka  i ytterlägen är att rekommendera.

Att gå från spelklar till rehabträning är inget en idrottsutövare vill göra. Det kan dessutom vara både kostsamt för både föreningen och för utövaren. Och i värsta fall betyder det slutet för en lovande idrottskarriär. 

Det är därför viktigt att lägga upp er träning med rätt grejer vid rätt tillfälle.

Vårläger i Göteborg.

Den 16 april var jag i Göteborg  på Shotokan center och höll i ett läger för dagen (för fjärde året i rad konstaterade jag och klubbens huvudtränare).

Det första passet bestod av karate med fokus på fight och olika tekniker. Därefter fick deltagarna prova ett par övningar för att utveckla styrka och koordination i samtliga tre rörelseplan. De som någon gång har tränat någon form av en stående kampsport känner säkert igen att största delen av teknik och parträningen bedrivs i ett horisontellt plan, dvs framåt och bakåt. När utövaren sedan börjar sparras upptäcker han eller hon till sin fasa att de tvingas flytta sig i alla möjliga riktningar. Vilket oftast resulterar i att utövaren hamnar i obalans och därför fightas sämre.

Därför introducerades ett par övningar som gynnar styrkan, balans och koordinationen i de tre olika rörelseplanen. De som var mer avancerade fick också testa hur man på ett enkelt sätt kan applicera treplansövningar med tekniker och i parövningar. Övningen ”kompassen” där utövaren ska röra sig i samtliga väderstreck verkade öka förståelsen hos samtliga för hur viktigt det är att träna på att kunna röra sig olika riktningar.

Det andra passet inleddes med grundtekniker där utövaren medvetet skulle utmana sig själv. Med utgångspunkten att man inte kan bli en bra sprinter genom att endast träna på att jogga så försökte alla att träna på maximal hastighet, och gärna snabbare, för att utmana kroppens förmåga att koordinera och balansera upp kroppen vid maximal ansträngning. En ökad medvetenhet hos utövaren och mer arbete måste läggas på det!

Därefter fick utövarna träna ett cirkelpass med fokus på agility, explosivitet och reaktionshastighet. Det är fel att reagera på instruktörens röst (räkning), vilket sker i allt för många (om inte de flesta) klubbar inom exempelvis karate och kickboxning, när en utövare fightas sker reaktionen via synen och inte via hörseln.

Avslutningsvis gick vi igenom fyra medicinbollsövningar som gynnar explosivitet, styrka och koordination för stående kampsportare.

Jag vill tacka alla hårt kämpande utövare för ett bra läger!

Hoppas vi ses nästa år igen! /Anders

Prehab- och styrketräning

Inom idrottsspecifik träning pratas det bland annat om två typer av träning; prehab- och styrketräning. Vad är då skillnaden och syftet med dessa två olika träningsformer?

Syfte med styrketräning (resistance training) för idrott är att öka:

  • maximala styrkan
  • explosiva styrkan
  • snabbstyrka
  • hypertrofi (muskelmassa)

Syfte med prehab för idrott är att:

  •  förebygga skador
  • öka koordination och rörlighet
  • öka prestation på styrketräning, idrottsträning och tävling

Prehabträning kan bedrivas både på gymmet och på den vanliga träningen med
enklare utrustning och kroppen som belastning medan styrketräningen med fördel bedrivs
i ett gym med fria vikter där övningar sker med yttre belastning.

Eftersom prehabträningen främsta syfte är att förebygga skador anser jag att
denna träningen är överordnad styrketräningen. I dessa övningar bör utövaren
utmanas på flera plan, både styrkemässigt, rörlighetsmässigt och koordinationsmässigt.
Och givetvis i samtliga tre rörelseplan. I prehabträningen skall utövaren få tillfälle
att göra saker som han/hon inte klarar av.

Att däremot ställa sig på balansplattor, stänga av olika sinnen (ex. träna med ögonbindel) eller göra maximala prestationer i ytterlägen vid styrketräningen kommer inte att ge den effekt för utveckling av maximal, explosiv eller snabbstyrka som utövaren tror och hoppas på. Att göra en maximal insats på exempelvis ett instabilt underlag kategoriseras alltså som en övning för prehabträning. För att uppnå maximal effekt i styrketräningen skall det vara så
få störande moment som möjligt inblandade. Utövaren skall vara 100% foukserad för att träningen skall ge maximal effekt.

Klippet nedan visar ett exempel på hur, i detta fallet en bålövning, kan anpassas för både prehab och styrketräning. Och eftersom vi pratar idrottsspecifik träning så är bålövningen givetvis utförd i en stående position.

 

Att göra bålövningar stående på ett ben är inget att rekomendera till en person som exempelvis vill utveckla sin hypertrofi eller sin maximala styrka. Därför finns alternativet att utföra den både på ett och två ben.

Varför är detta då ett problem värt att diskuteras?

Jo, vid periodiseringen av en utövarens träning skall rätt grejer tränas vid rätt tillfälle. Träning för maximal  styrka har sin tid och träning för explosivitet sin. Prehabträningen skall givetvis också läggs in rätt i både tid och dosering. Felaktig träning är ett slöseri med tid, energi och sänker prestationen och därmed också motivationen. Ni har väl annat att göra än att kasta bort tid och energi på meningslös träning?

Det vore väl trevligt om du eller dina utövare efter en träningsperiod bara behöver anstränga er 80% av maximal prestation nästa gång ni tar bollen före er motståndare?

Olympiska lyft för idrott

I de flesta idrotter (bollsport, stående kampsport, nätsport, ishockey m fl)  jobbar utövaren ofta i någon typ av utfallspositioner. Dessa utförs ofta ur alla möjliga och mindre möjliga vinklar och positioner. Till detta medföljer rotationer av överkroppen, snabba riktningsbyten, ifrånskjut och upphopp på ett och två ben.

För att utveckla explosivitet och snabbhet tränar många idrottare olympiska lyft både på två och ett ben beroende på hur idrotten ser ut. Vid tvåbensträning utförs det både hängade lyft och lyft från golvet där utövaren explosivit går ner under stången eller hanteln i djupa benböj. Men hur ofta befinner sig utövaren i en position för djupa benböj? Inte särskilt ofta – om du inte heter Anja Pärsson och ska köra störtlopp.

Styrketräning för idrott har bland annat två syften:

  • Prehab = bygga upp kroppen för de påfrestningar som idrotten utsätter kroppen för så att skador förebyggs.
  • Öka den fysiska förmåga = utveckla fysiska faktorer såsom explosivitet, snabbhet och spänst.

Man kan också påstå att en viktig sak med styrketräning är att behålla den fysiska status man redan har dvs att inte försämra sina fysiska kvaliteér. Jag anser dock att utövaren hela tiden skall sträva efter progression och utsätta sig för saker han/hon inte klarar vilket i förlängningen leder till en utveckling av den fysiska förmågan. Detta gäller främst i prehabträningen där det är viktigt att utövaren utmanar sig själv för att få en god neuromuskulär och intermuskulär koordinationsförmåga som gör att kroppen hela tiden kan hantera oväntade situationer när exempelvis kroppen kommer i obalans vid ifrånskjut och löpning eller måste producera kraft i ytterlägen.

Vilka rörelser är möjliga för kroppen att utföra att utföra?

  • Knäböj, utfall, ifrånskjut, drag, tryck, gång och rotation

Det olympiska lyftet stöt innefattar alla dessa moment – förutom rotation men under överstöt i splitsquat samt i gång till stående OH (over head) jobbar kroppen för att motverka rotation och tippning av överkroppen. Stöt är således en utmärkt övning. Likaså är ryck men i det momentet finns inget utfall.

I klippet nedan kan ni se ett hängryck utföras. Hängryck är en vanligt förekommande övning för att utveckla explosivitet och snabbstyrka. Dessutom är det en utmärkt bålövning vid OHS (over head squat) momentet. Den är dock något begränsad som grenspecifik övning.

I nästa klipp visas bland annat 1bens vändningar till utfall, 1bens hantelryck med dropjump och 1bens hantelryck till utfall med olika variation. Detta är exempel på idrottsspecifika olympiska lyft som gynnar fler grenspecifika faktorer än exempelvis ett hängryck. 

Men först frågor och svar.

Varför utföra övningarna på ett ben?

Svar: För att i de flesta idrotter utförs ifrånskjut, hopp och löpsteg på ett ben i taget.

Varför en hantel och inte stång vid grenspecifika ryck?

Svar: För att utövaren ännu effektivare ska träna på att motverka tippningar och rotationer av överkroppen.

OH backlunge på flowinplatta får avsluta klippet. En väldigt funktionell övning för de flesta idrottare.

Crossfit; ett slöseri med tid?

Crossfit är en tränings-, och tävlingsform där utövaren springer, hoppar, drar, pressar och lyfter i ett högt tempo.  Olympiska lyft, styrkelyft och gymnastiska övningar blandas med rodd och sprintmoment – allt för att utövaren ska bli en så allround atlet som möjligt.

Det finns många fördelar med att träna crossfit. Dels är det lätt att mäta sina resultat och därför också lätt att vara motiverad. Träningen innehåller många olika moment och är därför väldigt varierad. Träningen blir också tekniskt utmanande eftersom den innehåller moment som kräver god koordination, balans och rörlighet. Den maximala styrkan, muskulära uthållighet och konditionen gynnas och likaså fettförbränningen.

Vad är då problemet? Jo, crossfit är omtyckt även av de som är aktiva inom någon idrott och framförallt inom kampsporter som kickboxning, thaiboxning och mma.

Vill någon berätta för mig vilken nytta en mmautövare har av att på tid göra: 21st thrusters, 21st chins, 15st thrusters, 15st chins, 9st thrusters och slutligen 9st chins till? Eller på vilket sätt en thaiboxare blir effektivt tränad för sin idrott genom av att göra otaliga repetitioner av situps, marklyft, box jumps och handstående push ups till total utmattning?

Men det är inte bara workouts som är olämpliga, även sättet de utförs på är  i de flesta workouts ineffektiva för idrottsspecifikt syfte.  För de som tror att de blir maximalt explosiva av att göra exempelvis ”fran” eller ”gracie” är så inte fallet. Crossfit workouts går oftast ut på att hålla ett så högt jämnt tempo som möjligt och inte att utföra moment med maximal kapacitet beträffande explosivitet eller hastighet. Även om crossfitutövarens intention är att  förlytta belastningar eller den egna kroppen med maximal kapacitet kommer denna att spara sin energi inför kommande varv och repetitioner. Dessutom tenderar varje repetition att utföras långsammare och långsammare med en sämre och sämre teknik allt eftersom utövaren blir tröttare och tröttare.

Istället för att göra 21st thrusters med 40kg på stången i ett jämnt tempo vore det bättre att utgå från utövarens behov och utifrån det träna med rätt belastning, på rätt hastighet med rätt antal set och repetitioner. Dels sliter det mindre på leder och ligament och dels blir träningen mer tidseffektiv. 

För när allt kommer omkring så handlar det om att träningen ska vara tidseffektiv och uppfylla rätt syfte. Träningen blir inte mer effektiv för att du gör fler lyft under kort tid.

Så till alla er som utövar en idrott i syfte att bli så bra som möjligt och som tränar crossfit som fysträning, tänk om. Träna idrottsspecifikt. Titta på din idrott, välj ut de crossfitövningar som kan vara bra för din idrott, förändra dem så att de passar in i rörelsemönster, arbetstid och hastighet. Behöver du utveckla din explosivitet? Gör då inte 30 hängvändningar med pushpress  i följd på 70% av din maximala kapacitet på en given belastning. Gör 4×5 reps på 50-70% av 1RM med maximal hastighet och fokus. Och gör något som crossfitutövare nästan aldrig gör i sin träning – vila mellan seten.

Jason Kaplan gör ”fran” på under 2min! En helt otroligt stark prestation. Den tränar dock inte Jasons maximala förmåga att producera kraft eller att utveckla effekt med armarna eller benen.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.